Simultankapacitet - oh yes!

Nån gång i skolan, om det var på högstadiet, lärde jag mig ordet "simultankapacitet". Förklaringen var att om man skulle jobba som exempelvis flygledare så var det bra om man besatt denna egenskap, dvs en fena att kunna rodda och göra flera saker på samma gång.

Jag hade nog passat som flygledare eftersom jag tycker att jag är en jäkel på det där med simultankapacitet.

Prov på detta visades igår.

Niclas har under en månads tid pratat om att köpa en ny TV. Jag är rätt ointresserad av just den typen av teknik så han har helt fria händer att inhandla det som behövs. Jag är helt lost vad gäller HDMI, 3D, Blue-Ray, Netflix, scartkablar (fast jag vet att det heter just sCart-, och inte sTart. Alltid något!), smart Hub, smartappar. Bara det finns en TV som fungerar så är jag rätt nöjd. Och när detta skall diskuteras får jag nog erkänna att jag inte är eld och lågor direkt, men "hmmm:ar" ändå med för att inte verka helt ointresserad. Kanske till och med slänger in nån fråga som låter lite smart.

Tillbaka till simultankapaciteten.

Niclas var alltså iväg igår och köpte den där TV:n. I samma veva som den ska installeras och fästas på väggen skiter Agnes ner sig. Så upp med henne för att byta blöja med Lovisa i släptåg eftersom hon just då diskuterar ett barnkalas hon blivit bjuden på. Så medan jag står där med bajs upp till armbågarna (kanske lite överdrift, men ni fattar!) står Niclas på nedervåningen och pratar med mig och vill ha medhåll angående den där TV:n medan Lovisa deklarerar att hon minsann också ska ha pyjamasparty när hon fyller år. Om 7 månader.

En helt vanlig onsdag.

Lätthanterliga fjärrkontroller verkar det vara i alla fall!