Som en zombie

Nu när jag gått upp i arbetstid och inte jobbar varannan dag längre utan fyra dagar i veckan och går upp när klockan ringer 5.50 är jag således lite tröttare på kvällarna. Igår var inget undantag, så jag kom i säng efter "Sveriges Mästerkock".

01.30 - Agnes tokskriker. I normala fall brukar jag gå upp men inatt var jag som ett utsketet äpple så jag väckte Niclas som fick gå upp.

02.00 - Agnes tokskriker igen. Niclas har somnat om. Jag avvaktar en stund, hon kanske somnar snart.

02.10 - Jag går in till Agnes och hon är jätteledsen. Tar upp henne i famnen och hon lugnar ner sig. Försöker lägga henne i spjälsängen igen, hon protesterar vilt genom att slänga sig bakåt. Jag sätter mig med henne på golvet och läser en saga.

02.30 - Lägger Agnes i sängen vilket resulterar i att Agnes blir arg som ett bi. Jag hämtar mitt täcke och kudde och lägger mig brevid på golvet med en  hand in i spjälsängen.

03.00-04.40 - Agnes slumrar av och till och jag har ont i höften.

04.45 - Avgrundsvrål

04.50 - Jag kastar in handduken och går ner och blandar välling. Ungen somnar på fem röda.

05.50 - Klockan ringer och det finns inte på kartan att stiga upp

07.00 - Masar mig upp för att åka till jobbet.

Förstår att sömnbrist används som tortyrmetod av vissa länder. Att inte få sova kan vara ett bland det jobbigaste som finns.

Kanske blev natten som den blev bara för att jag för mig själv jublade lite inombords i förrgår när Agnes sovit från 19-06.30. Buhu.

Agnes - ca ett dygn gammal