05 december 2012

Miserabla pepparkakor

Idag bakade jag och Lovisa pepparkakor. Inte min favoritsysselsättning direkt, men Lovisa var eld och lågor. Jag tycker mest det är ett evigt kavlande. Dessutom får jag inte riktigt till det när jag ska ta upp pepparkakorna från bakbordet och forsla dem till plåten. Då blir de deformerade.

Idag frågade Lovisa mig vad jag önskar mig i julklapp. Innan jag hann tänka hasplade jag ur mig "Snälla barn". Ve och fasa! Jag har blivit min egen mor. Detta var något jag själv lovade att aldrig svara den dagen jag själv hade barn. Skrämmande.

(Puss mamma!!)

2 kommentarer:

Mamma Ann sa...

Som sagt - jag älskar dej ändå ;-)

Villa Ell sa...

Det var väl ett gäng charmiga pepparkakor men jag håller med, hur får man över om till plåten???
Och kavlandet som aldrig tar slut, trots att Wiggo stoppar deg i munnen...

Kram

Pssst, haha ja "snälla barn" är väl en mamma kommentar men har din mamma aldrig slickat sig om tummen och typ "tvättat" bort mjölk eller andra rester i ansiktet! Det gjorde min och det lovade jag att aldrig göra på mina barn, men det har hänt kan jag lova! Men nu tror jag att jag har slutat med det, för jag stannar mig själv hehehe