Vi har väldigt gulliga grannar. Ett pensionärspar som ställer upp att ta in post och mata katter när vi inte är hemma. Om de hör att vi är ute i trädgården kan de ropa över häcken om Niclas vill komma över på en öl. De är väldigt glada i Lovisa och Lovisa är glada i dem, för Kerstin låter henne norpa så mycket smultron, körsbär och gräslök (!) hon vill.
De i sin tur har grannar nedanför sig, också ett pensionärspar som är ganska nyfikna av sig, i alla fall karln! Häromveckan hade han sagt till våra närmsta grannar nåt i stil med: "Albinssons är ju aldrig hemma, de är ju ute och flänger hela tiden. Igår var de ute med bilen fyra gånger och dagen innan tre gånger".
Haha! Lustigt att det finns folk som lägger märke till sånt. Jag undrar om han sitter vid fönstret dagarna i ända och för statistik över hur många gånger vi åker fram och tillbaka på gatan?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar