05 februari 2014

Väskan, lampan och jobbet som sket sig

För ett tag sedan sökte jag en ny tjänst (Ja, det är jag öppen med...) och kom på intervju och tyckte jag gjorde bra ifrån mig på intervjun. Det gjorde det tydligen för andra också för igår fick jag reda på att jag inte var en av dem de tänkt anställa. (Det var flera tjänster)
Detta var en tjänst jag verkligen var intresserad av och fullkomligt övertygad om att det hade passat mig alldeles ypperligt!
Men så igår kom det där telefonsamtalet och jag hörde direkt på tonfallet att det inte var positiva besked. (Cred i alla fall att de ringde och inte skickade ett opersonligt mail!)
Så igår var jag lite ledsen och besviken, jag var ju så nära... Så jag gick ut på stan meden kollega och tröstköpte en till lampa som den jag köpte till köksfönstret förra veckan.

Idag hade jag möte inne i Göteborg och på vägen till mötet pep jag in på iEms, en inredningsbutik vid Kaserntorget då jag var nyfiken på vad de hade i väskväg då de har mitt favvomärke Ceannis. Och vad ser jag när jag kommer in i butiken? Jo, halva priset på samtliga Ceannisväskor och där fanns en av de väskor jag spanat på sen i somras!
Gick på mötet och på väg tillbaka slank jag in i butiken igen och intalade mig att det måste ha varit ett tecken (Haha!) att de skulle jag just den väskan till halva priset. Så, nu har jag rättfärdigat gårdagens och dagens inköp...

Prylar i all ära, hade hellre tagit det där jobbet...

Plats för dagens möte. Inte Feskekörka men Rosenlund!

En gul vägg, men inte vilken gul vägg som helst, utan vid denna väggen fotade vi ett av våra bröllopsfoton. En av mina favoritbilder. (Magasinsgatan, Göteborg)

3 kommentarer:

Emma sa...

Den ser betydligt mer gul ut på ert foto!:) det var en rolig dag som man aldrig kommer glömma!
Kram Emma

Albinssonskan sa...

Emma, det kallas Photoshop! Hahah!

Villa Ell sa...

Så tråkigt med jobbet :-( Innan jag blev gravid med nr 2 så sökte jag en massa jobb då jag mer eller mindre kräktes över det jag hade och de där annonserna får ju en att tro att man passar som handen i handsken och sen när man kom på intervju, ja då kände jag precis som du....
men ibland får man tröstshoppa, och halvapriset ja då var det menat att du skulle ha den väskan!

Kram Sandra