Post London depression

Då var man tillbaka i verkligheten igen med jobb och dagis. Dagarna i London flög förbi och jag längtar redan till jag får åka tillbaka igen. Blir liksom aldrig trött på den staden: pulsen, atmosfären, människorna, affärerna. Funderar ibland på varför vi flyttade hem redan efter två år....

Något som slog mig nu när jag reste med Lovisa är hur hjälpsamma folk är när de ser att man reser med barn. Hjälper till att lyfta resväska, håller Lovisa i handen i rulltrappan, lämnar plats åt en på tunnelbanan. Artighet helt enkelt! Något som vissa svenskar också borde ta efter... (När vi skulle gå på planet på Landvetter hade vi en stressad snubbe bakom oss som uppmanade mig att gå lite snabbare. Vände mig om och klargjorde ganska tydligt att jag hade ett barn framför mig....)

När jag frågade Lovisa vad som var roligast i London var svaret "åka rulltrappa" men givetvis också att åka London Eye, åka tvåvåningsbuss, besöka Hamley´s, äta på restaurang, bada badkar på hotellet, åka tunnelbana, titta på "statyerna" i Covent Garden, gå på Rainfores Café, besöka Disneyaffären, köpa glittriga skor (hon fick välja själv så det var bara att betala och se glad ut).

Jag är så stolt över min kloka, härliga, spralliga och förståndiga 4,5-åring som orkade promenera fram och tillbaka, hit och dit utan att knorra!

Hotellet var en hit! Fräscht, bra service, precis det man kan vänta sig av ett fyrstjärnig hotell. Marriott London Regents Park låg endast fem minuters gångväg från tunnelbanan som på tio minuter tog en ner till Bond Street, mitt i smeten! Ville man hellre åka ovan jord fanns det en direktlinje till Marble Arch och ännu bättre; på hemresedagen fanns det en direktlinje med buss rätt till tågstationen!
Tio minuters gångväg från hotellet låg Primrose Hill, en högt  belägen park precis i anslutning till Regents Park där man har utsikt över hela staden. Ett ganska välbärgat område med tjusiga hus och ännu tjusigare bilar. När vi satt och åt lunch en dag utbrast Lovisa "Vilken cool bil, mamma" när en röd Ferrari gled förbi. Nästa dag sa hon "Titta vilken fin bil!". Denna gången när en Rolls Royce åkte förbi. Hon har god smak den unga damen!

Och vädret! Sol från en klarblå himmel och 23 grader varmt betydde att jackorna kunde lämnas på hotellrummet. Körsbärs-, och magnoliaträden stod i full blom och björkarna hade musöron. En försmak av det som komma skall här hemma helt enkelt.