18 oktober 2011

Gänget

När det stod klart att jag och Niclas skulle gifta oss surfade jag in på sajten Bröllopstorget.se för att se om jag kunde hämta lite inspiration och tips inför den stundande planeringen. Hittade ganska snart till forumet på sidan och kunde läsa om caketoppers, klänningskriser, bröllopsresor och allehanda saker som hör ett bröllop till. Men jag hittade också en tråd där någon efterlyste tjejer i Göteborg som också planerade bröllop och där vi kunde utbyta idéer och snattra på med varandra när våra andra vänner inte längre orkade höra om allt bröllopstjafs.

Det började med att vi kallpratade om vilken kyrka vi skulle ha vigseln, var festen skulle hållas, var vi bodde, etc. Efter ett par veckor var det någon som kläckte den läskiga frågan: "Ska vi träffas på riktigt?" Sagt och gjort, vi bokade in en After Work på Hard Rock Café och hade verkligen jättetrevligt!
Den kvällen ägde rum för fem år sedan och vi har sen dess gift oss, fikat, brunchat, lunchat, haft Halloweensittning, middag med Sex & The Citytema, fött inte mindre än nio barn, stöttat varandra i motgångar och livskriser, pysslat och varit på cupcakekurs bland mycket annat!

Vi är en brokig skara tjejer i olika åldrar och med olika bakgrunder och framför allt olika personligheter vilket är väldigt festligt! Jag är väldigt glad att jag lärt känna Tereza, Addis, Catti, Mia, Lina, Carina, Neda och Julie. Puss på er, tjejer!

Nästa vecka vankas det femårsjubileum hemma hos en av tjejerna i Floda och kvällens tema är det ljuva 80-talet. Årtiondet som jag själv kommer ihåg som en orgie i pastellfärger och hårspray. Så nu gäller det att hitta lämplig outfit, tror att Röda Korsets secondhandbutik nere i byn ska få sig en påhälsning i veckan. Och den som vet var man kan få tag på blå mascara nu för tiden får gärna lämna en kommentar!




2 kommentarer:

Familjen Åhlander sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Familjen Åhlander sa...

Ja, vi är verkligen en brokig skara. Härligt!

Börjar fundera på vad man ska ha på sig. Lite knivigt är det allt...