Idag firar vi världens bästa Lovisa som fyller 5 år. Fatta att det är fem år sedan man låg på BB med ett lite knyte i famnen och inte visste om man skulle skratta eller gråta eftersom känslorna och hormonerna sprutade ur öronen.
Som bebis var Lovisa väldigt nöjd. Hon gjorde inte mycket väsen av sig varken när hon var hungrig eller trött. Hon var en glad skit som alltid hade lätt till skratt och det har hon fortfarande, även om hon kan var lite tjurig emellanåt.
Jag och Niclas har förmånen att vara föräldrar till en väldigt klok, finurlig, omtänksam, fin, sprudlande och fullkomligt fantastisk tjej! Ibland har hon en räv bakom varje öra, och ibland har hon korv i de där öronen då hon inte verkar höra ett ord av vad vi säger. Stundtals har hon ett sjuhelsikes temperament, inte helt olik sin mor....
Favoritsysselsättningen just nu är att rita och färglägga, pyssla, skriva och läsa. Hon är en liten fisk när det kommer till vatten och simmar nu utan puffar.
Hon tycker om att sjunga och inte helt sällan sjunger hon med i dängorna på Mix Megapol. Reklamsnuttar inkluderade.
Hon är vetgirig och frågvis och förväntar sig att man som förälder ska ha svar på allt. Tex om sniglar gråter och hur långt det är till rymden. Hur bebisar blir till har hon redan förkunnat att hon vet. (Det förklarade hon för mig efter att jag flummigt försökte förklara att ett frö hoppar in i mammans mage efter att mamman och pappan pussats och kramats en lång stund. "Jaha, för fröken på dagis sa att pappan stoppar in snoppen i mammans snippa", sa hon med en axelryckning). Ok.
Sidospår.
Skulle kunna skriva en lång roman om denna fantastiska varelse, men avslutar med ett stort GRATTIS!! Mamma och pappa älskar dig!
