Igår kväll gnällde Lovisa till lite strax innan 23. Jag springer inte upp och kollar till henne för minsta lilla gnäll, utan tystnar hon rätt så omgående så låter jag det vara. Fast jag ångrar att jag inte kollade till henne för imorse när vi väckte henne var det kräk i hela sängen. Intorkat. På kudden, i håret, på pyjamasen. Hon var dock på strålande humör ända tills Niclas tog med henne in i duschen. Hon fattade inte alls varför hon skulle duscha så dags. När hon står där i duschen säger hon. "-Titta, majs!!".
Idag är Niclas hemma. Imorgon är det min tur.
3 kommentarer:
Stackars Lovisa! Jag hoppas att ni klarar er. Sköt om er. Kram Linda V
Fy fasiken... Vi var ju kräksjuka förrförra veckan. Inget kul...
Åh, fasiken.... skönt att det snabbt går över, hoppas att ni andra klarar er...
Kramen
Skicka en kommentar